obeskrivligt..

ätit så jag nästan spruckit......


har en obeskrivlig känsla i kroppen....


hoppas drömmarna inatt inte väcker mig....

oroar jag mig över nåt???
är jag stressad???
vad är det som stör...???


mystiskt...

får krypa upp i makens famn o bli älskad...

oh fina fina jens....

min man....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0